Parellidag

En underbar dag som gått i Parelliträningens tecken. Dagen blev helt underbart spontan och trevlig. Först ner till L och hennes underbara Welsh cobpojke och det hade hänt jättemycket med deras kommunikation sen jag såg dem sist. Det är kul att se ett så dedikerat ekipage som vill utvecklas. Sen fortsatte vi träningen uppe hos Marksman med att jag visade lite som L fick prova på. Mr M var duktig som träningsexempel. Det var verkligen kul att se att han tänkte rulla sig i paddocken idag men han hade väl inte riktigt ro till det men snart så. Då kan jag börja använda det för att träna lite tricks ;)

Jag slås av hur fantastiskt universum sammanfaller ibland och saker känns mycket spännande inför framtiden. Men mer om det senare...

Bild från igår. Anna fotade.

Hittade det här inlägget på Angelica Hesselius blogg http://tonusblogg.blogspot.com/ som är instruktör i Integrerad Ridkonst. Väldigt tänkvärda ord!



"Drangels morotsland

Man kan likna hästens utbildning vid att så morötter. Först har du ett frö som ska gro i en näringsrik jord. Du ser dock inget av fröet, bara den svarta mullen. Morötter gror långsamt och kanske får du också rensa en del ogräs. Även blasten, som trots att den är en del av moroten inte alls ser ut som den färdiga moroten, måste vårdas och vattnas. Det är inte förrän det är dags för skörd som du verkligen ser att det är en morot du odlat. Man måste därför våga se ut som både fröet, jorden, blasten och ibland ogräset! Vilket är vägen för att skapa en morot.

Christina brukar köra denna liknelse då och då. Funkar hur bra som helst för mig och något jag kan påminna mig själv om när jag behöver.

Vet inte hur det är för er men ibland är det lätt att glömma bort när man ser en video eller kollar på bilder av ekipage man på ett eller annat sätt tycker gör ett bra jobb. Det ser inte ut så från början! Tid, engagemang och hårt arbete ligger bakom. Varje häst har dessutom sin egen individuella form, det får man ta med i beräkningen.

Dessutom imponeras jag stort av ekipage som verkligen vågar rida sin dagsform. Man är medveten om att man just är i färd med att rensa lite ogräs, men man är trygg i det! Väldigt lärorikt dessutom. Såklart är det skitsvårt och jag kämpar med det allt ovanstående själv. Därav inlägget, och därav liknelsen :)"

 

När jag får prestationsångest så behöver jag kunna påminna mig själv om att jag bara rensar lite ogräs ;)