Alla dessa beslut som ska tas, väntas på, växa fram och hellst bli rätt också... och vad sjutton är rätt... Jag har kommit på mig själv att inte grubbla över vad framtiden anbringar, det är lite skönt, för alla beslut kan man inte påverka och då är det lika bra att vänta och se. Hm lite skönt att lägga det lite i andras händer men samtidigt vet jag att snart kommer det livsavgörande beslutet att behöva tas i ett vägskäl i livet... Men den dagen den sorgen känns det som även om jag inte direkt gillar att ta beslut.
Under tiden har jag börjat se det härliga i de små sakerna och göra det jag verkligen vill göra. Som att rida ut på älskade Marksman är inte helt fel när det börjar töa, det börjar bryta igenom lite bar grusväg ;)
Marksman kommer knallandes så gulligt när jag ropar på honom, det här var för några dagar sedan då kameralinsen var smutsig så alla foton var lite suddiga, var M som hade slemmat på den dagen före... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar