Några sommardagar

Jag velar med bilden på headern här i bloggen. Nu tror jag dock att jag bestämt mig för ett tag iaf. Jag har den här bilden på skrivbordet i datorn och den gör mig glad varje gång jag ser den för den ger mig samma känsla som när jag rider min kära Marksman nuför tiden. En känsla jag inte riktigt kan beskriva annat än att vi känner varann så väl.

I förrgår var jag och Marksman ute i skogen och travade och galoppade och han var jättefin att rida. Härligt med mig men pigg och glad. Sen på vägen hem i nedförsbackarna så bara höjjer han framdelen och välver om hela halskotpelaren. Cool känsla! Jag spann såklart vidare på det när vi kom ner på platten och han gav mig några trampsteg. Magiskt! Sen såg han sådär härligt go ut i kroppen som man känner sig efter ett Feldingkreizpass ungefär. Igår tog vi bara en barbackasväng i skritt och trav.

Jag som trodde min svart-bruna era på utrustning började gå mot sitt slut köpte helt desperat en  svart nackpadd till mitt rundsydda träns i förrgår. Grrrrr... Jag tänkte ekonomiskt så det fick bli en Schumacherkopia á la hästvarukedjan vid rovfågelsnamn som jag annars inte brukar vara så imponerad av dess utbud och kvalité. Padden behövdes dock inhandlas pronto för han är så skavd av grimman så jag hade inget val. Tror Marksman tyckte den var skön och det är ju huvudsaken. Jag ska ta en liten bild någon dag.

Foto: Maria L.

Foto: Maria L.

Foto: Maria L

Idag har vi firat morfar som fyllde tio år från ett sekel nämligen nitto år. Det blev ett riktigt kalas med fantastisk mat och trevligt sällskap på en restaurang med utsikten...